Sjöfarten är långt fram och ändå så långt efter

Ibland får man ju bara tugga i sig att man har så stor käft. Jag blev intervjuad av en engelskspråkig tidning, Maritime CEO, som frågade mig vad jag har lärt mig av min tid som generalsekreterare i Sjöfartens Analys Institut, SAI? De undrade också om jag hade en egen spåkula för 2015.. Här kan Du läsa artikeln och mina svar.

Jag har ju samlat på mig en del käpphästar genom åren, en av dem handlar om att sjöfartsnäringen måste inse att om man inte vill fortsätta att vara den osynliga näringen så måste man inse att man måste skapa sig en plats i cyberspace.

Det finns ett parallellt universum där det händer stora saker och det är där man måste vara med om man ska nå ut med sitt budskap att sjöfartsnäringen är den coolaste av alla branscher! Om man inte inser det så kan man nog dessvärre inte klaga på att man inte når framgång hos vare sig politiker, journalister eller nästa generation.

Den maritima näringen har ju verkligen en möjlighet att snabbt gå från 0-100, det finns ju massvis med bra sätt att visuellt beskriva verksamheten, det finns oändligt många stories to tell – if you get my point.

Traditionellt har rederierna, som ju är sjöfartsnäringens motor, inte varit så speciellt glada i att ställa upp i tidningsintervjuer (det är ju det traditionella mediet) av olika skäl. Ett av dem som man brukar höra är att ”det är ju bara intressant att skriva sånt som hamnar på första sidan”, inte det vi gör varje dag. Nej, så kan man ju se det, journalisten gör säkert sitt jobb och då blir det en intressekonflikt. Andra skäl jag hör är ”jag har inte tid”. Nehej, men klaga inte då.

Jag känner mig utmanad att bli det digitala superhjälten som jag valt som illustration till detta blogginlägg, jag har nämligen ännu inte hört ett enda bra argument för att fortsätta under osynlighetsmanteln, jag blir snarare peppad av alla otroligt fantastiska initiativ som tas, inte minst för att möta miljöutmaningarna genom tekniska innovationer! Det måste resten av världen veta!

Varför bygger inte den maritima näringen, eller företagen i den, sin egen infrastruktur för att föra ut sitt eget budskap, om det man gör varje dag? Om de fantastiska människorna som arbetar med spännande och utmanade saker varje dag? Varför visar man inte upp sitt bidrag till samhällets utveckling och det verktyg för globaliseringen som man verkligen är? I det nya media-samhället där var och en är sin egen journalist, på gott och på ont, så man har ju alla chanser i världen!

Min erfarenhet säger mig att näringen inte ser hur viktigt det är med kommunikation. Det tillhör ju avdelningen ”mjuka värden” och varför ska man syssla med det, man är ju redan bäst på det man gör – det borde ju alla fatta…. Hrmm, här har vi ännu en traditionell inställning att ändra på i den maritima världen. Det handlar om att bygga varumärken, inse att medarbetarna bygger varumärken och är bärare av företagets värden varje dag i sitt arbete. Man måste ge dem möjligheten, verktygen och uppmuntran att berätta om det fantastiska företag de arbetar för, här finns mängder av möjligheter att lära av de som är längst fram i utvecklingen och redan gjort alla misstagen (!).

Borta är tiden då man kunde gömma sig och tro att man kunde vara osynlig (obs! Paradoxen i att klaga på att man inte får gehör) och bara fortsätta att jobba på. Modeordet för dagen är transparens, man måste tåla att visas upp som företag – och gör man bara det så har man ingenting att vara rädd för när det gäller vare sig vad omgivningen eller medarbetarna skriver på sociala media, tvärtom det kan ju vara positivt att kunderna ser att företaget arbetar aktivt med att visa upp vad man är bra på.

Som väl alla vet vid det här laget är ju Maersk helt oslagbara i vår näring när det gäller digital kommunikation. Man finns i alla olika kanaler och man har lyckats otroligt bra. Mannen bakom framgången heter Jonathan Wichmann och han gästade Executive Meeting 2013 för att berätta hur man gjorde för att lyckas. Allt om Maersks arbete med sociala media finns dokumenterat på nätet och går att läsa på hans website.

Jonathan berättade att hans enda krav när han fick frågan var att han skulle bli anställd av Maersk för att få tillgång till allt och kunna arbeta helt fritt. Den första framgången kom i samband med att ett av fartygen dök upp med en död val på bulben i Rotterdam. Då visste de inte vad som skulle hända på Facebook, självklart började det dyka upp bilder som snabbt spreds på nätet, men genom att lugnt och metodiskt beskriva vad som hänt, varför det hänt och hur man skulle ta itu med problemet så vände man en potentiell negativ bild till en framgångssaga, sällan har väl så många delat en shippinghistoria på Facebook.

Det viktigaste man tar med sig när man lyssnat på Jonathan, som ganska ofta framträtt i olika intervjuer och filmade framträdanden är att man måste ha en strategi även för sin digitala kommunikation, självklart med mätbara mål som stöttar övriga mål med verksamheten. Det är inte bara för att Maersk är stora som det har lyckats dem med en sådan framgång på internet, de är smarta också, öppna för att se vad man kan lära sig av andra näringar och anamma det i sin egen verksamhet, det kan vem som helst göra. Man bör tänka igenom kanalval, tonalitet, riktlinjer, bildspråk och inte minst hashtags om det ska bli något bra av det man gör i digitala kanaler i egenskap av företrädare för sitt företag.

Jonathan och jag drar vårt lilla strå till stacken i form av ett litet twitterkonto som visar upp olika fartyg varje dag, @ShipsinPics det får man följa om man vill, det gör 5,000 andra.

Dela gärna mitt blogginlägg, så vi kan få en debatt och diskussion om hur vi tar av oss osynlighetsmanteln! Eller kommentera i kommentatorsfältet.

(min nya ”profilbild” har jag lånat av shogiwar på Creative Commoms CC BY-NC-SA)